Önskan om kontorets återkomst

En trend där fler och fler återvänder till kontoret

Kontorets återkomst är en fråga som diskuterats länge och röster, särskilt från fastighetsbranschens kommersiella aktörer inom kontorssegmentet, har länge siat om framtiden. Jag har själv i mina olika roller flitigt gett mig in i siandet i kring framtidens arbetsvardagsliv eller ”work-life-balance” som det så ofta kallas. Nu har några år gått sen pandemin och många verksamheter har anpassat sig till en ny verklighet, som kan anses vara etablerad.

Enligt rapporten ”Framtidens arbetsliv 2025” från Castellum syns en utveckling mot fortsatt ökad kontorsnärvaro. Genomsnittet, när det kommer till antal dagar på kontoret, har sedan 2023 ökat från 2,63 dagar till 2,83 dagar. De undersökta kontoren, där medarbetarna var nöjdast, hade en kontorsnärvaro på cirka 3.07 dagar per vecka och de minst nöjda hade en kontorsnärvaro på 1,99 dagar. Att kontoret är en attraktiv arbetsplats är självklart den viktigaste faktorn, men en annan viktig faktor är hur man tar sig till och från kontoret. Något vi på Vakansa har undersökt i ett arbete med Järfälla kommun.

(Bildkälla: Framtidens arbetsliv)

Vakansas vunna uppandling kring distansarbete i bostadsområden

Under 2023 vann Vakansa en mindre upphandling av Järfälla kommun för ett konsultuppdrag att undersöka förutsättningarna för etablering av coworking i befintliga bostadsområden i Järfälla. Ett uppdrag som väckte en nostalgi som tog mig tillbaka till mina studier i samhällsgeografi – läran om relationen mellan människor och den fysiska miljön.

Uppdraget tog sin avstamp i pandemins effekter på förvärsarbetande som förändrat sina arbets- och resemönster, samt undersöka hur Järfälla kommun skulle kunna förstärka trenden av distansarbete genom just coworking. Där minskade utsläpp från arbetsresande, mer tid till produktivt arbete och sänkt kostnad hos arbetsgivaren var några av de fördelar som lyftes. Fördelar som Järfälla kommun nu jobbar vidare med utifrån de insikter och rekommendationer vi lämnat.

De runt 20-30 rapporter jag läste inför uppdraget kom fram till det vi alla redan innerst inne vet – att kontoret ska vara ett verktyg med nyttor för organisationer, inte en ekonomisk börda och att kontoret aldrig kommer bli riktigt attraktivt om inte kollektivtrafiken är det. Något som bland andra arbetsgivare och fastighetsägare i Solna Business park aktivt kampanjat för – https://www.svd.se/a/VPvEl3/seb-telia-och-ica-gruppen-rasar-mot-pendeltagskaoset.

Av egna erfarenheter som Stockholmare som flyttat till och bott i Uppsala de senaste 10 åren, trots jobbpendlande till Stockholm, har jag erfarit kollektivtrafikens alla sidor. Så pass mycket att jag för två år sedan valt att flytta tillbaka till Stockholm permanent, trots att mitt hjärta finns i Uppsala. Jag har privilegiet att kunna jobba på distans, men behöver också befinna mig på platser som ofta är i Stockholmstrakten och därför är de tågförseningar, inställda avgångar, personalbrist och löv på spåren något som direkt påverkar min vardag. Det är inte värt att betala 2200 kr för ett movingokort för att ha alla tågalternativ mellan Stockholm-Uppsala till hands att springa emellan, när de alla drabbas av samma problem.

Svenska handelskammaren har räknat på förseningarna

Nu har det även räknats på vad alla förseningar har kostat samhället och det är Svenska handelskammaren som kommit fram till att notan för de som pendlat mellan Uppsala och Stockholm har hamnat på över 1 miljon om dagen eller närmare bestämt 374 miljoner för 2023. Man kan nästan tro att politikerna vill förstöra kollektivtrafiken Tills den dagen kommer att kollektivtrafiken investeras i ordentligt, kommer det fortsätta vara den faktor som arbetare statistiskt hatar mest – att pendla. Pendlingen innebär redan mycket tid, pengar och energi från de anställda. Ännu mer tid, pengar och energi kommer att sänka svensk tillväxt, företagsamhet och påverkar hela samhällsekonomin negativt. Något den redan gör.

Hur Järfälla kommun kan behålla de förvärvsarbetande

I fallet med Järfälla kommun kom vi fram till att arbetsgivare tillsammans borde gå ihop med kommunen för att etablera coworkingytor för sina anställda som kan sitta i lokala kluster. Helst tillsammans med andra bolag och gärna med lokala entreprenörer i lokaler som upplåts av aktörer såsom Folkets hus och parker, Svenska kyrkan, Studieförbund, Bygdegårdar och andra lokala aktörer som inte är vinstdrivande. Där pengarna kan gå tillbaka till området, barnen, ungdomarna och främja fritidsaktiviteter som människor kan göra istället för att spendera massa tid på resande.

– Robin Rushdi Al-sálehi, utbildad samhällsplanare och hållbarhetsspecialist, samt grundare av Vakansa.se

Vakansa är en lokaldelningsplattform med en vision om att främja en hållbar stadsutveckling, där vi möter människors lokalbehov, utan att det ska byggas nytt. Vår mission är att synliggöra och tillgängliggöra olika lokaltyper för alla möjliga tillfällen.

Har ni lokaler ni önskar hyra eller hyra ut? Klicka nedan och välkommen till Vakansa!

Klicka här om du vill: Hyr ut lokal

Klicka här om du vill: Hyra lokal