Robin Rushdi ”10 år i fastighetsbranschen”
31 augusti 2025Blogginlägg av vår grundare Robin Rushdi Al-sálehi, som summerar sina senaste 10 år
I år firar jag 10 år inom bygg- och fastighetsbranschen och hållbarhetsarbetet. År som började glada, energiska och hoppfulla med de 17 Sustainability development goals (SDG:erna). SDG:er, dess 169 undermål och 232 indikatorer som skulle visa världen vägen framåt. En väg ifrån miljö, klimat och sociala problem, som människans strukturer förorsakat, till en hållbarare värld för alla.
Bild: Tobias Sterner
Som nykläckt från plugget, med ett färskt examensarbete med fokus på social hållbarhet inom fastighetsbranschen, omvärldsbevakade jag och jobbade med allt jag kunde, om jag fick!
Jag tog aktivt mandat!
Det blev att man fick testa på på nya verktyg för att underlätta arbetet, göra klimatberäkningar själv utifrån tillgängliga datakällor, bli fastighetsbolagets ”sopgubbe” för att öka materialåtervinningen, tog fram en guide för hållbar förvaltning och satt i massa olika forum:
FoU råd på Sweden Green Building Council
Arbetsutskott på Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.
I styrelsen för jagvillhabostad.nu Cradlenet och YSP – Young Sustainability Professionals
Gått akademier för unga personer som vill påverka makten såsom Höj Rösten Politikerskola och Cogitoakademin
Men sedan pandemin har allt backat. Pandemin i sig visade oss människor flera positiva insikter såsom: 1) att vi kan mobilisera – om vi vill 2) att vi kan klara oss utan mycket som folk annars håller heligt, såsom flygande 3) att vi kan agera altruistiskt och inte vilja smitta andra med en dödlig sjukdom.
Men det har sedan dess backat. Nästan som i en explosion efter pandemin har nyhetssändningarna handlat om nya krig, upprustning, svält, misär och naturkatastrofer.
En spaning från senaste Almedalen jag gör är att EU’s flaggskeppsdirektiv kring CSRD (Coporate social responsibility directive) och EU’s ”Gröna Giv”, något som många hoppades på, inte nämndes alls?
Vår ”hjälte” i nöden kom aldrig.
Hoppades vi för mycket? Trodde vi att någon annan eller något annat skulle lösa allt åt oss?
Istället har den hållbara omställningen nu tagits över av tankegods som ”Accelerationism” – idén om att saker och ting snabbt måste bli sämre, för att sedan bli bättre.
Det måste snabbt bli sämre, för att likt en ”resetknapp” ersätta nuvarande samhällsordning eller världsordning, med något annat.
Det är där vi är idag: Fascism, nazism, rasism, neo-kapitalism och andra idéer som vill cementera en samhälls- och världsordning där vissa ska ha på bekostnad av andra.
Satsningar på hållbarhet – Nej.
Satsningar på vapen, försvar/militär/polis, resursexploatering, kolonialism, och krig – Ja!
Det har gått över den absurda gräns att krig, vapen och försvar, i mainstream kretsar, legitimerats av hållbarhetsperspektiv och något jag skrivit om i flera artiklar. Ett narrativ som är fundamentalt oförenlig med vad en hållbar omställning och som vi sett tendenser av länge.
Det största misstaget som gjordes…tror jag…var att man lät den ”gröna omställningen” kidnappa våra ansträngningar. Istället för att jobba med den ”hållbara”.
Vad är skillnaden kanske du undrar?
Fundamental enligt mig – den sociala aspekten tas ur ekvationen.
”I en ojämlik värld är hållbarhetsarbetet ett luftslott”.
Vi har misslyckats med att skapa jämlikhet, rättvisa och stå upp för en värdig existens för alla. En väg framåt för alla människor att uppleva en hållbar omställning.
Med detta tappade vi de ”ofrivilliga klimathjältarna” i förorterna, landsbygden och andra fattigare områden i när och fjärran. De som skapar minst miljö- och klimatpåverkan, men som drabbas mest.
Istället har det fokuserats på tesla-köparna, grönt avdrag tagarna. Medelklassen med stora plånböcker och dåligt samvete.
”Pionjärerna” i startup-termer, istället för medborgare, där politiska reformer krävs och krävts. Reformer som hade behövt sluta individualisera lösningarna på strukturella miljö- och klimatproblem, genom att sälja ”klimatsmarta” hus, bilar, flygresor, mat och andra produkter och tjänster för att upprätthålla ”business-as-usual”… och istället kollektivsera lösningarna.
Framtiden riskerar nu att formas mot ekofacism – En grön, naturnyttig och skön värld för vissa. En brun, förorenad och smutsig värld för andra.
Allt är politik och det är dags att byta ut den vi har idag nationellt – innan den globala accelerationismen gör att det blir försent.
För egen del kommer jag försöka stoppa accelerationismen genom att: fortsätta driva Vakansa, skriva opinionsartiklar, skriva klart min bok, föreläsa för de som vill lyssna
– Robin Rushdi Al-sálehi, utbildad samhällsplanare och hållbarhetsspecialist, samt grundare av Vakansa.se
Vakansa är en lokaldelningsplattform med en vision om att främja en hållbar stadsutveckling, där vi möter människors lokalbehov, utan att det ska byggas nytt. Vår mission är att synliggöra och tillgängliggöra olika lokaltyper för alla möjliga tillfällen.
Har ni lokaler ni önskar hyra eller hyra ut? Klicka nedan och välkommen till Vakansa!