Multifunktionella byggnader

Hur vi löser upp effekterna av funktionssegregerade städer

Att främja multifunktionella byggnader är en trend som mer och mer etsat sig fast i fastighetsägarnas medvetande. Under lång tid har utvecklingen gått från att bygga byggnader med en funktion eller en hyresgäst (oftast statlig eller storbolag/industri) till att nu vilja ha byggnader med många funktioner.

Det är en trend där man försöker lösgöra sig från den funktionssegregation som man byggt in i städer historiskt. Där vi bor på en plats, arbetar på en annan, pluggar på en tredje, handlar på en fjärde och spenderar fritiden på en femte. Platser som används en bråkdel av tiden (ca 10% för kontor och 20% för skolor innan pandemin) och där man spenderar stora delar av tiden för att pendla mellan alla dessa platser. Platser som alltså har en enorm potential rent användningsmässigt och uthyrningsmässigt, eller som vi på Vakansa egentligen är ute efter – potential att resurseffektivisera.

Anledningen, rent fastighetsekonomisk, är rätt simpel – när hyresgästen flyttar, som byggnaden varit designad och uppförd för, kan det bli svårt att fylla upp den igen. Dessa byggnader kallas i stockholm-city-folkmun för ”singel tenant buildings” och det vi på Vakansa försöker göra är att få byggnader att bli till ”multitenant buildings”. Byggnader med många funktioner och många hyresgäster som nyttjar lokalerna över dygnets vakna timmar.

Multifunktionalitet kräver mångfald och inkludering

Jag brukar säga att vi på Vakansa vill skapa en ”mångfald av aktiviteter, för att locka en mångfald av individer”. Tanken är inte ny eller unik, utan är inspirerad av en av mina främst förebilder – samhällsplaneringsgurun och författaren Jane Jacobs.

Under mina studier vid Uppsala universitet var det Jane Jacobs bok ”Amerikanska storstadens liv och förfall” som öppnade mina ögon för urbansociologi och vikten av ämnet i stadsplanering. Hur hon med enkla observationer och på ett förträffligt sätt kunde återge vad som gör en levande stadsdel och inte gör en levande stadsdel. Vilka fysiska betingelser som krävs för att ge människor plats i en stad och vilka som skrämmer bort människorna. 

Oavsett om vi pratar om företag, föreningar eller organisationer, så är alla dessa beroende av mångfald och som Jane Jacobs skriver i sin fantastiska bok så kräver mångfald, som hon ser det, fyra villkor för att den ska kunna ta plats och frodas, eller i hennes ord – blomsta:

1. Majoriteten av stadsdelarnas beståndsdelar måste fylla mer än en primär funktion. Funktioner som gör att människor närvarar utomhus på platser vid olika tider och av olika skäl. Man ska kunna använda många faciliteter gemensamt.

2. De flesta kvarteren måste vara korta, vilket innebär att tvärgatorna och gatuhörnen måste komma tätt.

3. Stadsdelen måste bestå av en blandning av hus som varierar i ålder och skick. En större del ska vara gammalt så att den nödvändiga avkastningen av fastigheterna varierar.

4. Det måste finnas en tillräckligt hög koncentration av människor i området, oavsett om de bor där eller vistas där av andra skäl. (Ibid, s. 176)

Om multifunktionalitet är svaret på hur man kan utnyttja potentialen med ”tidsvakanser” i byggnader och lokaler, så är mångfald svaret på vad man ska fylla de ytorna med. Aktiviteter och aktörer som bryter enfalden som tagit plats tack vare funktionssegregationen. Enfalden som har råd att ha det exkluderat, tomt och resursineffektivt – likt gated communities.

Man bygger inte städer med gated communities.

An Illustrated Guide to Jane Jacobs – Curbed made by James Gulliver Hancock

Hur man skapar levande stadsrum

För att skapa ”levande stadsrum” med ”liv och rörelse över dygnets vakna timmar” har Jane Jacobs beskrivit den första punkten lite mer utförligt. Något jag använde som teorier i mitt examensarbete ”Att skapa social hållbarhet: Fastighetsägaren Hemsös möjligheter och restriktioner för att skapa ett mer levande och självförsörjande stadsrum” för ganska exakt 10 år sedan:

”För att skapa den balans som krävs handlar det om att fylla områden med funktioner som drar till sig människor under olika tider på dygnet (ibid). Det behövs en multifunktionalitet i det som tillförs och det ska passa in området och fylla flera behov (Ibid, s. 185, 187).

Som tidigare nämnts kommer mångfalden i funktionerna att ge utrymme för mer variation. Om fler funktioner kan ta plats i området och användas på olika sätt och vid olika tider på dygnet av olika människor stimuleras meningsfulla möten mellan människor (Ibid, s. 173, 189, 190). För att fler funktioner ska kunna ta plats i ett område krävs det att de primära funktionerna (bostäder, arbetsplatser) lockar till sig människor som de andra funktionerna kan livnära sig på (Ibid, s. 193).”

Det är exakt det vi vill försöka främja på Vakansa och med vår plattform göra det möjligt för olika hyresgäster att hitta vandra, för att samnyttja ytor som annars hade stått tomma. Men vi är inte ensamma

Shared cities foundation och changers hub bidrar också

Precis i slutet av sommaren kom det ut en artikel i tidningen ETC om hur Sverige har förutsättningarna att bygga bort segregationen. En bra och viktig artikel med punkter som vi på Vakansa skriver mestadels under på när det kommer till att lösa integrationen och bygga bort segregationen:

”1. Lagstifta om bostadsförsörjning och fördelning av olika upplåtelseformer för att säkerställa resurssvaga målgruppers tillgång till överkomliga bostäder.

2. Utgångspunkten för den nationella bostadspolitiken ska vara att bostad är en mänsklig rättighet och att lagstiftaren därför har ett ansvar. 

3. En nationell politik för stadsutveckling samt en nationell bostadspolitik gör det möjligt att peka ut en långsiktig riktning för kommunerna. Det är särskilt viktigt i länder som Sverige med långtgående kommunalt självstyre. 

4. Prioritera kollektivtrafik, cykel och gång för att skapa förutsättningar att minska bilismen i städer så att motorburen trafik inte längre behövs i stadskärnorna. Parkeringsplatser kommer då kunna minskas drastiskt till förmån för annan bebyggelse. 

5. Bygg hyresrätter i bostadsrättstunga kvarter och bostadsrätter i hyresrättsdominerade miljonprogramsområden.

6. Skapa offentliga platser med kvartersnära samhällsfunktioner. Mindre onödig förflyttning är bra för klimatet. Goda kommunikationsmöjligheter ökar socio-ekonomisk jämlikhet.

7. Inrätta torg, stråk, gator, skolgårdar, bibliotek, myndighetsbyggnader, idrottsplatser och lekplatser, och andra offentliga rum som samlar olika grupper och aktiviteter.

8. Skapa utrymme för kontinuerlig medborgardelaktighet och dialog med boende och andra lokala aktörer.”

Vi på Vakansa skriver under alla punkter, med en reservation om att punkt 5 inte borde ha fokus på ”bygg” utan konvertering, optimering och delande av det befintliga beståndet.

Shared space, lokaldelning – som också är undertecknade organisationens namn till ära, är den enda vägen framåt för en hållbar omställning av den byggda miljön.

Att helt enkelt skapa förutsättningarna för multifunktionella och inkluderande städer. Att bryta den segregation som är inbyggd fysiskt och planeringsmässigt. Som inte bara handlar om etnisk segregation, utan segregation av funktioner, åldrar, livsvillkor och allt annat som kan avgöra livsmiljön och därför förutsättningarna för individer och lokalsamhällen.

Lösningarna finns alltså framför ögonen och näsan på oss! Vi måste bara vilja dela ytor med andra!

– Robin Rushdi Al-sálehi, utbildad samhällsplanare och hållbarhetsspecialist, samt grundare av Vakansa.se

Vakansa är en lokaldelningsplattform med en vision om att främja en hållbar stadsutveckling, där vi möter människors lokalbehov, utan att det ska byggas nytt. Vår mission är att synliggöra och tillgängliggöra olika lokaltyper för alla möjliga tillfällen.

Har ni lokaler ni önskar hyra eller hyra ut? Klicka nedan och välkommen till Vakansa!

Klicka här om du vill: Hyr ut lokal

Klicka här om du vill: Hyra lokal