Kamelbolaget Vakansa och Draknästet

Ett år efter Draknästet och insikten om inte vilja vara en enhörning

När jag säger att vi på Vakansa är ett kamelbolag och inte har ambitioner om att bli en ”unicorn”, ett enhörningsföretag, blir vissa skeptiska. Under Draknästet blev det tydligt då vissa av drakarna tyckte att jag var lite för konservativ i mina ambitioner, medans jag såg det som realistiska sådana. Min filosofi har alltid varit att spela med korten jag har i hand, inte kort jag inte har.

Tyvärr är denna reaktion inte så konstig inom startup-världen. Många unga bolag och investerare ser det som ett självändamål att bli just ett enhörningsföretag. Kanske är det en ”fake it till you make it” filosofi som styr. En önskan som tyvärr är lika orealistisk som enhörningarnas faktiska existens. Ett tämligen skadligt sådant vill jag påstå. Särskilt i tuffa tider då orealistiska mål, omogen marknad, otillräcklig proof of concept (bevis på att det finns en affär för konceptet), dålig product-market-fit (att produkten inte möter ett behov, problem eller önskemål) och nack-flåsande investerare, kan innebära en dödsdom.

Enhörningen Northvolt i konkurs och den förlorade impacten

Ett särskilt unikt och komplext exempel på detta är Northvolt (se gärna Uppdrag gransknings dokumentär ”Var är batterierna?”), men inte desto mindre viktigt att lyfta. För tänk om de hade saktat ner och gjort saker och ting ordentligt och realistiskt? istället för att försöka växa igenom växtvärken? Då kanske den gröna omställningen också hade kunnat bli hållbar och bestående på riktigt.

Det är ett dilemma som stavas motsägelse. En motsägelse i att vilja skapa impact, som jag tror att Northvolt och många andra bolag med enhörningsambitioner velat göra, men inte lyckats. Visserligen ligger det i dagens kapitalistiska och kolonialistiska natur att vilja växa snabbt och erövra en position för att kunna äga tillräckligt stor marknadsandel, men det kan lika gärna innebära mer skada än nytta. Stora investeringsbelopp såsom pensionspengar som går förlorade, enorma mängder naturresurser, humankapital, infrastruktur och, viktigast av allt, tid som aldrig kan återfås. Tid och resurser som hade kunnat gå till bestående, verklig och hållbar impact.

Det handlar om alternativintäkten eller alternativkostnaden, hur man nu väljer att se på saken, som man inte har undersökt möjligheterna kring och där nyttan förblir.

Vakansa har kunnat växa organiskt tack vare Vinnova

Som grundare av Vakansa har jag istället haft en annan filosofi. En självuppfyllande profetia kanske, då jag har bestämt att vi ska göra det vi kan, med det vi har och gräva där vi står.

Parallellt med att vara Hållbarhetschef i ett kommunalt bolag i Uppsala påbörjade jag bolagsbyggandet av Vakansa för ca 5 år sedan. Bolaget blev antaget i Uppsala innovation centre inkubatorsprogram och fick ett tillräckligt stort startkapital genom statens innovationsmyndighet, Vinnovas utlysning ”Innovativa startups steg 1”. Pengar som jag inte tror att jag hade kunnat få på annat sätt, utan att tumma på hållbarhetsambitionerna. Särskilt när man heter som jag gör och hade på känn att det skulle bli en väldigt tidskrävande exercis. Något som tidningen Breakit år 2023 bekräftade när de kom fram till att enbart 0,6% av alla investeringar gått till grundare med utländsk bakgrund under de 8 åren som hade gått innan artikeln publicerades.

Startkapitalet från Vinnova gjorde det möjligt för oss att ta fram en beta av Vakansas plattform, lära oss en hel del från en massa misstag och samtidigt lyckas utföra flera matchningar mellan föreningar och företag som ville dela lokal med varandra. Proof of concept fanns där, men på grund av pandemin tvingades vi pivotera i och med restriktionerna. Ingen ville ju dela lokaler med någon med risk för att smittas.

Pandemin gjorde tyvärr att vi fick pausa plattformsbyggandet i ca 2 års tid och satsade istället på att etablera små jobb- och föreningshubbar (även så kallade coworking-hubbar eller kvarterskontor) ute i förorterna. Detta då vi såg att många distansarbetande ville ha någonstans att sitta som inte var hemma. Det blev sammanlagt 5 st hubbar som vi antingen etablerade själva eller förvaltade åt någon annan, varav vi har en coworking-hubb kvar idag i Geometrivägen 3 i Kungens Kurva.

Något vi lärde oss otroligt mycket från och tagit med oss till våra kunder som idag delar lokaler med andra. Särskilt när det kommer till att hantera samnyttjanden med allt från frågor som rör avtal, moms, försäkring, nyckelhantering, bokningssystem och andra administrativa bördor som kommer av lokaldelning.

Denna ständiga pivotering, och de särskilda förutsättningarna vi fått genomleva, gjorde det extra tydligt för mig att jag behövde gå långsamt fram med Vakansa. Hade vi tagit emot pengar vid fel tidpunkt hade pengarna riskerat att brinna upp utan bestående resultat. Särskilt när resultaten hade uppkommit i en icke-bestående värld som fanns innan pandemin eller under pandemin. En värld som idag helt enkelt ser annorlunda ut och som det fanns en hel del osäkerheter kring hur den faktiskt skulle se ut. Investeringar som hade kunnat cementera oss på en bana som inte hade inneburit impact utan jakt på avkastning och in i ett kaninhål som hade kunnat stavas konkurs.

Efter pandemin blev det dessutom tydligt att vår ursprungsidé med en plattform för andrahandsuthyrning är det vi borde satsa på. Sagt och gjort la vi ner alla våra hubbar och satsade på Vakansa.se

Vi var med i Draknästet, men valde att vandra vidare

Någon gång under 2023, efter ett år av att återuppliva plattformen och uppdatera den, inser jag att plattformsbygge inte är det enklaste man kan göra där ute. Att dessutom göra det utan investeringar gör att det tar lång tid att skapa skalan som krävs för en marknadsplats som Vakansa är. Någon berättar i samma veva för mig att Vakansas modell dessutom är ett av de svåraste affärsmodellerna som finns där ute – den dubbelsidiga-marknadsplats-modellen. Men kan AirBnB, så ska ju också vi kunna – ellerhur?

Vi fortsatte växa i långsam takt och fick under 2024 möjligheten att vara med i SVTs av Draknästet tack vare tips från Felix på VC nätverket AGV som tyckte att Vakansa hade passat perfekt. Sagt och gjort skickade jag in min ansökan, blev antagen och fick stänga sista avsnittet med sista pitchen (sista säsongen blev det också). Efter en lång pitch på cirka 50 minuter, och där cirka 10 minuter visades för er tittare, fick vi en investering. En låg investering på 700 000 kr för 20% av bolaget, vilket gav värderingen 3.5 miljoner kronor – med förbehållet från min sida att Drakarna behövde engagera sig aktivt.

På grund av ett missförstånd (jag tolkade det som att drakarna skulle höra av sig till mig) så tog det hela 5 månader innan jag fick träffa drakarna igen för vidare diskussion om hur saken skulle hanteras. Vidare efter två korta möten kom jag då också fram till att Drakarna inte verkade så engagerade alls. De tyckte inte heller att Vakansa skulle vara den breda andrahandsplattformen med olika lokaltyper för alla möjliga tillfällen, som jag pitchade. De ville snarare att jag skulle fokusera på just kontor och jag kände då att det inte skulle bli något bra samarbete. Sedan dess har jag inte följt upp dialogen och det har inte Drakarna inte heller tagit sig tiden för att göra.

Även om det inte går att underskatta vilken fantastisk upplevelse, erfarenhet och energi det gav att vara med i Draknästet, måste jag säga att jag förväntade mig lite mer av Drakarna. Av ren och skär respekt. Det finns dock flera sådana exempel där ute på bolag som i princip blivit dissade eller ghostade av Drakarna. Inte ett gott tecken eller kvitto på Drakarna och programmet.

Vår kamelkaravan växer när ni minskar era lokalkostnader via oss!

Vinnova hjälpte mig köpa min första kamel och det är jag evigt tacksam för. Något som Camilla Bergman från Impact Loop fångade upp i en kommentar jag skrev på Linkedin om värdet av Vinnovas utlysningar för startups i allmänhet och Vakansa i synnerhet. Jag anser att det är viktigt att vi upprätthåller de strukturer och system som fungerar. Sådana som ger bolag som Vakansa en chans som inte kräver avkastningsfokuserade investerare, Drakar eller skadliga ambitioner om att bli enhörningar. Ett lotterisystem, som det istället föreslås, är en intressant tanke, men riskerar också att ge bolag utan en egentlig plan pengar som tas från andra seriösare bolag.

Som många andra med mig har sagt genom åren, så har Sverige haft en grym startup strategi, med allt från SISP – Swedish Incubators & Science Parks (där UIC – Uppsala Innovation Centres program, som vi gått, är ett av dem). Det som snarare saknas är en scale-up strategi för fler. Bolagen som får pengar och ska skapa impact – hur ska vi se till att impacten är tillräckligt stor och kommer fler till gagn?

Frågorna som borde ställas är: hur får vi startupsen att blomstra? Inte bara bli jagade efter som Unicorns? Vad är alternativkostnaden eller alternativintäkten av att de inte fokuserar på impact och växer organiskt?

Det är åtminstone något vi på Vakansa skulle behöva. En scale-up-strategi och hjälp för att komma åt de forum som kräver dörröppnare. Dörröppnare som ser den impact vi vill göra och nyttorna av affärerna vi kan skapa. Byggnader och lokaler som används effektivt, istället för att stå tomma vissa tider på dygnet. Skattepengar och verksamhetspengar som hade kunnat sparas in, istället för att gå till uppvärmd luft.

Oavsett vad framtiden utvisar, kommer vi på Vakansa fortsätta göra det det vi kan, med det vi har och där vi står. Vi är ett kamelbolag och likt kameler vandrar vi mellan oas till oas, genom de solstekta sanddynorna och bygger på ett organiskt sätt, en karavan. En karavan som förhoppningsvis, likt andra karavaner, kan komma att finnas i århundranden. Karavaner som i århundraden skapat sina egna plattformar med den svåra dubbelsidig-marknadsplats-modellen. I vårt fall, en digital sådan, där vi kan skapa nytta för alla de som vill hyra och hyra ut lokaler, för att dela lokaler med andra och göra det billigare för alla.

Vi skapar impact genom att se till att de byggnader och lokaler som finns används, istället för att stå tomma. Om Vakansa blir tillräckligt stort, hoppas jag att vi kan stoppa rivningar och minska nybyggnationen. De två mest ohållbara företeelserna i dagens samhällsbygge och som du kan läsa mer om kring vårt hållbarhetsarbete.

Uppskattar er alla som spridit och sprider ordet om Vakansa för vänner, familj och kollegor! Som taggar mig personligen på Linkedin och andra sociala medier när ni ser någon söka eller vilja hyra ut lokal.

Hoppas ni vill fortsätta göra det <3

– Robin Rushdi Al-sálehi, utbildad samhällsplanare och hållbarhetsspecialist, samt grundare av Vakansa.se

Vakansa är en lokaldelningsplattform med en vision om att främja en hållbar stadsutveckling, där vi möter människors lokalbehov, utan att det ska byggas nytt. Vår mission är att synliggöra och tillgängliggöra olika lokaltyper för alla möjliga tillfällen.

Har ni lokaler ni önskar hyra eller hyra ut? Klicka nedan och välkommen till Vakansa!

Klicka här om du vill: Hyr ut lokal

Klicka här om du vill: Hyra lokal