Cirkulär ekonomi och delningsekonomi

Vad är en cirkulär ekonomi?

Under ett slutseminarium på Lunds Tekniska Högskola, dit jag blev inbjuden för att hålla ett föredrag om fastighetstrappan och Vakansa, uppstod en diskussion om skillnaderna mellan cirkulär ekonomi och delningsekonomi.

För er som inte vet så är ”cirkulär ekonomi” en miljöekonomisk modell som syftar till att definiera de olika resursflöden som finns eller kan finnas i en ekonomi. Det mest kända definitionen av cirkulär ekonomi är den som Ellen Macarthur foundation tagit fram.

Cirkulär ekonomi är ett sätt att ta tillbaka ordet ”ekonomi” till sin ursprungliga betydelse, nämligen att ”hushålla med knappa resurser”. Det handlar om alla resurser, oavsett om de är biologiska eller tekniska material och gärna i evighet – likt vatten i en vattencykel. Du minns säkert som barn uttrycket ”vi dricker samma vatten som dinosaurierna gjorde”.

En cirkulär ekonomi är en ekonomi där fokuset ligger i att behålla materialens livslängd, värde och egenskaper genom en god design och möjlighet till att bryta ner materialet i återvinningsbara och återbruksbara komponenter. Material som inte degraderas, förorenas och förstörs, utan kan användas så många gånger som möjligt och där resurserna kan omvandlas till olika typer av produkter. Helst utan någon form av spill eller avfall, samt att produktionen görs utan negativa externaliteter. På svenska – negativa konsekvenser på människor, djur och natur.

Vad är skillnaden mellan cirkulär ekonomi och delningsekonomi?

I Ellen MacArthurs modell kan vi dock se se ett resursflöde som heter ”share” och är det enda flödet som inte handlar om ett fysiskt flöde utan är ett strikt socialt sådant. Det handlar helt enkelt om delning av resurser.

Utan att gå alldeles för djupt i de övriga delarna av denna modell vill jag här utröna den distinktion som jag och många andra inom hållbarhetssfären gör när vi skiljer på den cirkulära ekonomi och delningsekonomin. Enligt oss är inte cirkulär ekonomi och delningsekonomi samma sak – utan två olika saker. Två kusiner.

Den cirkulära ekonomin handlar om flöden och förvaltandet av fysiska resurser i önskvärda slutna system. Delningsekonomi handlar snarare om hur vi delar med oss av den förädlade resursen för att så många som möjligt ska kunna dra nytta av den. Detta gör att jag egentligen inte tycker att den passar in i Ellen MacArthurs modell och istället anser att den bör ha en egen modell. En modell som pedagogiskt kan beskriva resursen i olika sociala kontexter och kring hur vi ser på resursen, inte resursens föränderlighet.

Jag vill till och med gå så långt och säga att delningsekonomi är den överordnade principen som bör avgöra hur vi faktiskt väljer att hantera resursen. Frågeställningarna som är avgörande är sådana som:

– Vem äger resursen?

– Hur ska resursen fördelas?

– Varför används inte resursen effektivt?

– Vilken affärsmodell behövs för att hantera delningen?

– Hur ser vi till att så många som möjligt kan dra nytta av resursen?

Tyvärr så kräver en ordentligt cirkulär ekonomi två rätt för att den ska kunna förverkligas, vilket idag är svåruppnåeligt. Den kräver att allt som skapas i framtiden görs på ett cirkulärt designat sätt och att allt det som ska ”kasseras” eller returneras till ett resursflöde ska kunna återföras in i kretsloppet igen. Enligt ”Global Resource Outlook” från 2024 kan enbart 30-40% av resurserna cirkuleras i dagens globala ekonomiska system och bara om all teknisk potential som finns tillgänglig faktiskt används för just att cirkulera resurserna. En delningsekonomi ser till att vi använder de förädlade resurser vi redan har i så hög utsträckning som möjligt och utökar dess livslängd då de faktiskt används. Ett kontor som används 10% av tiden för en verksamhet kan då användas två gånger, tre gånger eller fem gånger så mycket om den hade delats av flera verksamheter. En borrmaskin behöver inte användas enbart 15 min av sin livslängd utan i många timmar då den delas av fler.

Delningsekonomi i olika former

Delning kan verka nytt, och fenomen som “coworking” kan verka för ungt och hippt för vår livssituation och verksamhet. Vår reaktion blir då lätt att avvakta och hålla oss till det välkända ägandet. Men bibliotek är en oerhört välkänd, etablerad form av delning, hyra av skidutrustning en annan, att bo i hyresrätt eller i en korridor under studietiden och all form av kollektivtrafik är delning av fordon. Vi delar mer och i massa olika former utan att vi reflekterar över det, men borde göra det mer!

Visste du exempelvis att bilar står stilla 96% av tiden? Att en skruvdragare används i genomsnitt 15 minuter under sin livstid? Eller att kontor som hyrs används så lite som 10% av tiden? Ändå produceras nya bilar hela tiden, högarna av prylar växer och nya kontor byggs för att sedan eka tomma. Enorma mängder resurser som går åt till att ta fram något som det redan finns ett överflöd av, istället för att nyttja de resurser som redan finns.

På grund av denna sociala ineffektivitet, där äganderätten eller nyttjanderätten över en viss produkt, gör att vi konsumerar mer än vad vi egentligen behöver, har delningsekonomi i olika former idag och historiskt börjat ta plats i vårt samhälle. Du som äger en resurs eller har tillgång till en resurs, som inte används, kan idag via delningsplattformar hyra eller låna ut det du idag äger ensam.

När det kommer till bildelning finns exempelvis bolag som Gomore som beskriver sig som ”På GoMore hjälper vi människor att dela bilar. Vår plattform kopplar samman människor genom privat bildelning och gör det enkelt att leva utan att äga en bil. När vi delar bilar med varandra behöver färre människor äga en bil och det ger oss mer utrymme i städerna.” Genom Gomore kan du både hyra, hyra ut eller samåka i din eller andras bilar.

Pryl-delnings-appen Swinga beskriver sig som: ”Det enklaste och tryggaste sättet för oss att låna verktyg, fritidsprylar, barnsaker och mycket mer av varandra, eller hyra från lokala företag och föreningar.”

Lokaldelningsplattformen som jag grundat i syfte att göra andrahandsuthyrningar till förstahandsvalet för alla typer av verksamheter. En plattform med olika lokaltyper för alla möjliga tillfällen och som kan hyras per timme, dag, vecka eller månad. Ytor som ofta används enbart 10-20% av tiden och, sedan pandemin, endast 50% av ytan. Vårt mål är att lokaler ska användas, inte stå tomma och att ingen förening, inget företag och ingen organisation ska behöva stå eller falla på grund av en lokal.

Med delningsekonomi kan vi alla bli rikare genom delning av våra gemensamt ägda resurser, istället för fattigare då vissa har mer än andra.

Vad är en linjär ekonomi?

Vi har sedan industrialismen levt i det som kallas för den linjära ekonomins tidevarv. I en linjär ekonomi är human- och naturkapital billigt, samt syftet med ekonomin att utvinna, transportera, förädla, konsumera och kassera produkter. Hit tillskriver man exempelvis designprinciper som ”planerat åldrande” (planned obsolescens på engelska) där produkter helt enkelt inte tillverkas för att hålla utan ska gå sönder efter en viss användning. De mest kända exemplen för detta är glödlampan, smarttelefonen och kläder. Tack vare den låga kostnaden för resurser, energi (se fossila bränslen) och mänsklig arbetskraft regionalt, nationellt och internationellt, har prispress globalt parallellt med höjd levnadsstandard och köpkraft i västvärlden, lett till en explosionsartad exponentiell tillväxt. Tillväxt där den linjära ekonomin och processerna brukar kallas för slit och slängmodeller.

Både cirkulär ekonomi och delningsekonomi är därför motsatsen till den linjära ekonomin som från ett produktivitetsperspektiv fokuserar på att utvinna, förädla, transportera, sälja, konsumera och kassera produkter på så kort tid som möjligt. Där så hög marginal som möjligt i varje länk i värdekedjan är avgörande för alla involverade parter, vilket också leder till just stora externaliteter i form av avfall, föroreningar, miljöförstöring, utsläpp och lidande. Från ax till limpa, men på ett utarmande sätt för jorden, bonden som sliter, konsumenten som får i sig näringsfattig mat och allt som slängs för att inte marknaden ska lida av överutbud. En modell som föranlett de miljö- och klimatförändringar som människor upplevt lokalt och regionalt, samt nu globalt.

Inrättandet av Delningsdagen den 24e januari!

Vi har egentligen ett överflöd av förädlade resurser som skulle kunna komma hela världen till del, men då måste vi göra den linjära ekonomin till ett minne blott, börja dela allt som redan finns och skapa cirkulära flöden av sådant vi är i absolut behov av. Ett sätt att försöka göra den linjära ekonomin till ett minne blott är att utbilda människor om just delningsekonomins fördelar. Därför har några delningsekonomiska initiativ gått samman för att inrätta Delningsdagen och varför inte göra det på “årets fattigaste dag” tillika min födelsedag, den 24e januari!

Årets fattigaste dag inträffar som de allra flesta vet dagen före löning och infaller månaden då alla räkningar för julklappsköp, jul- och nyårsfirande och ledighet betalats. Det gör dagen unikt väl lämpad att fokusera på hur vi bättre kan dela resurser. Genom att inrätta Delningsdagen och skapa ett starkt engagemang kring dess fördelar skulle dagen kunna förvandlas till årets rikaste dag – vare sig det handlar om delning av bilar och cyklar, kontor och affärslokaler eller verktyg och andra saker.

Genom delning kan vi sätta stopp för slitandet och slängandet av jordens resurser mer och människorna i den – utan se till att så många som möjligt kan dra nytta av människans skapelser.

– Robin Rushdi Al-sálehi, Grundare av Vakansa.se