Brist på idrottshallar
24 april 2025Centrum för idrottsforskning får uppdrag av regeringen
Under lång tid har idrottsrörelsen upplevt brist på idrottshallar, sporthallar, idrottsanläggningar och gymnastiksalar. I mars 2024 fick därför Centrum för idrottsforskning, på uppdrag av regeringen, att analysera och kartlägga idrottsrörelsens tillgång till skolornas idrottslokaler, men även i ”andra kommunala lokaler, privatägda idrottsanläggningar och skolfastigheter”. Något man kan hitta hos Vakansa då vi hjälper privata aktörer att hyra ut lediga gymnastiksalar och danslokaler.
Spacescape har i sin tur genomfört kartläggning och analys som presenteras i rapporten. Rapporten delade in anläggningstyperna i hall och bollplan, men i delstudierna som gjordes valde de att fokusera på enbart hallar, då skolor sällan har bollplaner. I rapporten klassificeras idrottshallar som de hallar som har minst 18x36m i aktivitetsyta, medan de som har mindre än så klassificeras som gymnastiksalar. Kommunerna som ingick i studien delades i grupperna ”storstad”, ”pendlingskommun nära storstad” och ”större stad”.
Lite sammanfattande statistik och fakta från rapporten ”Idrottsanläggningar på skolfastigheter”:
– Två tredjedelar av Sveriges bokningsbara idrottshallar och gymnastiksalar finns idag i skolområden. Mer specifikt 75 % av de mindre gymnastiksalarna (drygt 2 000st) och 50 % av de större idrottshallarna (cirka 900st). Det finns alltså cirka 4500 st gymnastiksalar och idrottshallar i Sverige.
– Samtidigt är det cirka 39 procent av grundskolorna (av ca 1700 st) och 77 procent av gymnasieskolorna (av ca 600 st) saknar bokningsbar hall på sin fastighet. Analysen gäller huruvida bokningsbara anläggningar sammanfaller med fastigheter där det också finns en skola, och fångar alltså inte om skolan har tillgång till en hall för idrottsundervisning.
– Ungefär en tredjedel eller 104 av 327 st skolor som svarade på Spacescapes enkät, angav att de har en lokal som inte är tillgänglig för bokning för allmänheten, oavsett kommungrupp. En grov indikering skulle kunna tyda på att andelen skolor med en hall som inte är tillgänglig för bokning skulle kunna röra sig om 15 procent av de 624 skolorna i 13 större kommuner som har icke bokningsbara hallar och 25 procent av samtliga kommunala grundskolor i Stockholm.
– Enligt Sveriges kommuner och regioner lägger kommunerna totalt ca 16 miljarder kronor årligen på drift av idrotts- och fritidsanläggningar, ca 1 554 kr per invånare.
– Jönköping, Göteborg och Malmö. I samtliga kommuner är det föreningar som bokar mest tider: 91 procent i Göteborg och 96 procent i Malmö. Jönköping har en större andel bokade tider hos privatpersoner och företag, men 64 procent av tiderna bokas ändå av föreningar. Jönköpings kommun har aktivt arbetat för att fler ska boka hallar som annars står tomma.
Varför hyr vissa skolor inte ut sin idrottshall?
Enligt rapporten fanns det flera faktorer till att en lokal som var tillgänglig inte hyrs ut (s. 37).
När det kommer till hinder hos kommunala skolor:
– Dålig erfarenhet av uthyrning
– För liten lokal enligt skolan eller kommunen
– Lokalen nås endast genom andra skollokaler
– Larm- och passersystem är inte anpassat för externa användare
– Risk för och dåliga erfarenheter av skadegörelse
Friskolor hade liknande hinder, men också andra som till exempel:
– Att de inte har tillgång till digitala bokningssystem
– Att det är svårt att konkurrera med kommunala hallarnas subventionerade priser
– Att de upplever att det inte finns någon efterfrågan.
– Risk för skadegörelse och merjobb
– Brist på larm, brandskydd, personal, försäkringsfråga
Andra hinder som skolorna uppger:
Enligt rapporten varierar det även stort när det kommer till hur stor kontroll skolorna själva har över sina lokaler. Vanligast är att kommunen via idrottsförvaltningen styr bokningarna, vilket gör att skolorna har begränsad rådighet. Det framkommer dock också att vissa kommuner där skolorna har mer rådighet säger skolorna oftare nej till uthyrning. Det verkar också finnas en typ av matchningsproblem där vissa hallar inte nyttjas för att de inte uppfyller idrottsrörelsens behov vad gäller storlek eller utrustning.
Fler bokningsbara idrottshallar är lösningen
”Matchningsproblemet handlar dels om att många idrottsanläggningar inte synliggjorts och tillgängliggjorts, samt att detta gör att konkurrensen om de tillgängliga idrottshallarna blir större. Detta gör att aktiviteter som skulle kunna göras i de otillgängliga gymnastiksalarna, tar tider i anspråk från aktiviteter som inte har några andra alternativ än idrottshallarna som är tillgängliga och som det är störst behov av”, säger Robin Rushdi Al-sálehi
Något som verkar bekräftas i rapporten på flera sätt. Bland 7 undersökta kommuner redovisas en lägre bokningsgrad för den mindre typen gymnastiksal. Skillnaderna varierar också mycket: i Stockholm är bokningsgraden för idrottshallar bara 7 procentenheter högre än för gymnastiksalar, medan den skiljer sig 39 procentenheter i Luleå. Detta kan tolkas som att det finns potential för att gymnastiksalar hyrs ut i större grad än vad de görs idag.
Det är också tydligt i rapporten att matchningen i form av bokningar inte följs upp ordentligt. Vissa av de intervjuade kommunerna arbetar systematiskt med kösystem, direktbokning eller förbestämda tillfällen när resttider släpps för att fylla upp obokade timmar, medan andra kommuner helt saknar rutiner för detta.
Av de intervjuade kommunerna arbetar idag aktivt och systematiskt med att följa upp faktiskt nyttjande av bokade tider. Den mest förekommande metoden är okulär uppföljning av ambulerande personal eller anläggningens egen bemanning. Stockholms stad har till exempel 15–20 personer som ambulerar kl 15.00–00.00 och i Malmö stad görs 10 000–20 000 kontroller per år. Övriga kommuner arbetar mindre systematiskt och snarare med stickprov.
Det framkommer också att att föreningslivet ofta bokar upp fler tider än vad som faktiskt används. Det beror på att fördelningen i regel äger rum innan antalet föreningsaktiva och ledare är säkerställt. Vilket skapar en naturlig diskrepans mellan antagande och faktiskt användande. Detta bekräftas också av att beläggningsgraden med antalet personer som faktiskt använder
en anläggning under en bokad tid inte uppföljs. Vilket innebär att en hall kan ha bokats för fler personer än vad som faktiskt dyker upp.
Alla idrottsformer och föreningar behöver helt enkelt inte tillgång till en stor hall, utan mindre salar funkar utmärkt för en mängd olika sportaktiviteter.
Hyra ut idrottshall eller gymnastiksal?
Vissa hinder är större än andra, som exempelvis dåliga erfarenheter av skadegörelse, merjobb och slitage, men det finns lösningar på alla andra hinder. Detta är något Vakansa kan hjälpa både kommunala skolor och friskolor med genom att ta ett helhetsansvar eller delansvar. Det absolut första steget, som framkommer i rapporten, är att undersöka efterfrågan på lokalerna.
1. Har er skola en idrottshall eller gympasal som står ledig vissa tider på dygnet?
2. Kan ni tänka er att hyra ut den när den inte används?
Då är ni välkomna att annonsera gratis och börja hyra ut idrottshallen hos oss på Vakansa. Hos oss kan ni smidigt annonsera ut er lokal för att få förfrågningar av intresserade hyresgäster inom föreningslivet, kulturlivet, civilsamhället eller företag.
Om ni vill ha mer hjälp med uthyrning och administrering av lokalen kan ni få mer hjälp med vår tjänst Vakansa Mest. Vi kan då hjälpa till med avtalsfrågor, bokningssystem och nyckelhantering, samt uppföljning av nyttjandegrad och beläggningsgrad. Perfekt för er som inte har erfarenhet av att hyra ut lokal, men vill att uthyrningsprocessen ska bli så enkel och smidig som möjligt. Något rapporten tydligt visar är ett stort hinder idag.
Hör av er helt enkelt!
Vakansa är en lokaldelningsplattform med en vision om att främja en hållbar stadsutveckling, där vi möter människors lokalbehov, utan att det ska byggas nytt. Vår mission är att synliggöra och tillgängliggöra olika lokaltyper för alla möjliga tillfällen.
Har ni lokaler ni önskar hyra eller hyra ut? Klicka nedan och välkommen till Vakansa!